Att navigera efter prickar.
Bäste O. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för min långa frånvaro. Jag har varit ute på resor och har mina anteckningsblock fyllda av iakttagelser av vilka flera kommer att hamna här.
Flera av mina resor har tillbringats ute på havet. Jag har där förstått att det utan prickar hade varit omöjligt att navigera i svenska farvatten! Ibland är prickarna ensamma och har man hamnat fel gör man bäst i att runda dem och in i farleden igen. Är prickarna två bör man segla genom dem. Är de, låt säga, fyra på en lång rad bör man segla förbi dem. Och det slår mig, vilket utmärkt sätt att lära sig om prickens egenskaper!
Rörelsen kring en ensam prick går i cirkel runt den. Är det två prickar går rörelsen rakt mellan dem och är de flera bildar de en imaginär vägg och rörelsen går således förbi. Precis som att navigera efter sjökortet!
. .. …………………
En prick i tre dimensioner kan vara en pelare, eller ännu bättre, en kolonn! Tänk en ensam kolonn i ett stort rum, så ljuv och stark med doriskt kapitäl. Man vill gå runt den, vad annars kan man göra? Tänk dig att den får en kompis, de bildar ett mål, något man måste gå mellan. Gör man inte det bryr man ju inte om att de är två och det vore ju förskräckligt! Tänk dig att kolonnerna får sällskap av åtta andra och de ställer sig på en lång rad, rätt genom hela rummet. Plötsligt har vi två rum. Rum i rum. Kolonn bredvid kolonn. Här talar vi inte om mönster som raserar en form. Här talar vi om att skapa med enkla medel, något som vi måste lära oss i dessa tider av ekonomisk kris. Att skapa med prickarna och dess vänner.
Slutligen vill jag svara på dina tankar om diagonal mönsterbildning. Givetvis har du rätt i att det är svårare att uppfatta om ett regelbundet mönster faktiskt är regelbundet om det bygger på diagonaler snarare än horisontaler eller vertikaler. Men vad man som människa än må tro så är det ju likförbannat ett regelbundet mönster! Låt inte våra mänskliga drag få smitta av sig på prickarna. Ingen prick tillhör vår skuggvärld!
